Det rytmiska ljudet kom nerifrån. Fump, fump, fump. Tungt som en slägga, dämpat som en sobriltripp, exakt som en metronom. Irriterande. Bobson ville sova, inte ta hand om mer elände. Han suckade, lyfte undan tyngdtäcket och svängde benen från sängen ner på det kalla januarigolvet. Kvaliteten hade verkligen sjunkit med åren. Det här hade inte…
Kategori: Bisarra kriminalromaner
Pusseldeckaren
Betjänten fördes bort. Handklovarna skavde handlederna och en ointresserad polis drev på, mest av gammal vana. Fikarasten närmade sig och det var fredagskaka. Det engelska uterummet tömdes snabbt på numera före detta misstänkta. Det lättade småpratet gick inte att ta missta sig på. Äntligen var allt över. Mordet var uppklarat och det viktigaste av allt:…
Heder
Jo, det var sant. Han erkände utan att känna skam eller vanära. Som sann malmöit var han inte imponerad till sin läggning. Ok, han var skyldig. Ok, en massa andra var drabbade. Ok, han hade gjort det för egen vinning och fångats med brallorna i syltburken. Såvadå. Det är långt till Japan från Malmö.
Lustmord
Jag antar att det egentligen inte var någonting att bli förbannad på, men innan jag visste ordet av hade jag haft ihjäl henne.
Psyko
Under lysrören bleknade fläsket kring midjan. Rödsvettig vid halsen, blåflammiga ben. Ansträngningen hade gjort honom utmattad. Armarna kändes som vattenfyllda påsar. Mjölksyran bet sig fast med trubbiga tänder när han på stela ben tog sig fram till pinnstolen vid köksbordet. Stolen knäade under hans tyngd. Pinnstol, pinnstol, beniga vän. Håll ut en stund så jag…
En halv minut
Det tog trettio långa sekunder för förhållandet att dö. Femton av orolig misstanke i hallen, fem av tjurrusning genom huset och tio till av andlös förfäran när han väl kom fram. Reaktionen var främst fysisk: tinningarna pulserade i takt med det rytmiska ljudet, pungen spände, magen värkte och hjärnan stannade vid en meningslös fråga. Varför…
En fråga om tro
Det var lättare när de sov. Vilade. Till synes redan döda. Det var lättare när han kunde intala sig att han inte hade med saken att göra, att han bara hittade dem och inte alls hade bidragit till deras brydsamma belägenhet. Det var lättare när det var någon annans fel. Ansvar gillade han inte. Att…
Spårlös
Han såg snäll ut på ett blekt och smutsigt sätt. Det var tredje natten utan sömn, tredje morgonen utan dusch. Maten hade tagit slut redan första natten; nu gick han på envishet. Spåren var tydliga. Skäggstubben hade tagit över ansiktet, håret hade tappat kontrollen och ögonlocken hängde som mungiporna på en blodhund. De som mötte…
Ett mord på rättan plats
Kvinnan och hennes manliga sällskap hade väntat länge. Mannen också, men särskilt kvinnan. Ingen visste hur intensivt hon längtat, hur hon planerat och drömt om det här ögonblicket. Ingen visste hemligheten hon burit med sig i månader. Hon hade läst om bandet i tidningen, först äcklad, men så småningom motvilligt förtjust. Först förstod hon inte…
Den ständige följeslagaren
Han var en usel kock, medioker älskare och dålig förlorare. Han var perfekt – precis den de letade efter. Lysande syndabockar tog tid att hitta. Ju mer man lärde sig om honom, desto bättre blev det. Många kände först beskyddarlängtan och moderskänslor, men ömheten var kortvarig. Han var en person som satte sig på de…