Under lysrören bleknade fläsket kring midjan. Rödsvettig vid halsen, blåflammiga ben. Ansträngningen hade gjort honom utmattad. Armarna kändes som vattenfyllda påsar. Mjölksyran bet sig fast med trubbiga tänder när han på stela ben tog sig fram till pinnstolen vid köksbordet. Stolen knäade under hans tyngd.
Pinnstol, pinnstol, beniga vän. Håll ut en stund så jag får andas.
Ingen visste att han var där. Inte nu längre i alla fall, tänkte han och såg bort mot badrummet. Duschen strilade fortfarande där inne. I hetsen hade han glömt att stänga kranen. Det fick vara. Just nu var inte rätt tid. Han orkade inte.
*
Han visste inte hur länge han hade suttit stilla och bara väntat på att få kraft att resa sig. Duschen rann fortfarande.
Vad kostar vatten?
Han visste inte. Några öre per kubikmeter? Några kronor? Det hade ingen betydelse; det fick rinna. Kanske sköljde det bort mer än bara blodet. Kanske tog det olusten med sig ner i avloppet.
*
Det var dags. Med darrande ben tvingade han sig upp; steg för steg närmade han sig badrumsdörren. Han svalde. Vad väntade på andra sidan? Skulle han orka se det igen?
Det var självförsvar.
Han övertygade inte ens sig själv. Illamående och skakig tog han tag i dörrhandtaget och öppnade dörren.
*
Minnesluckorna var tydligen tillbaka. Han satt på stolen igen, osäker på vad som just hänt. Hade han kommit in i badrummet? Skurhinken vid hans fötter antydde det. Han mindes inte hur den kom dit, inte heller hur han fått på sig skurhandskarna av gult gummi.
Med tiden hade han vant sig vid alla minnesluckor. De kom allt tätare, och till slut hade han fått rutin på att undersöka sig själv och sin närmiljö som en detektiv på jakt efter ledtrådar.
Hans knän var våta som om han skurat golv. Skurhinkens vatten var rosa. Tröjan hade rosa stänk på sig. Betydde det att han hade tagit sig samman och städat upp i badrummet eller inte? Ledtrådarna gav honom hopp, men han visste att tecknen inte var avgörande. Han skulle bli tvungen att ta sig in i badrummet minst en gång till.
När allt kom omkring såg har inga spår efter jord, sågar eller sopsäckar. Arbetet var troligen inte avslutat än.