I herrens år 2035. Jag skriver eftersom jag fortfarande kan. Världen inte har läsare nu men vem vet – de kanske kommer igen.
Tidsresor är fortfarande förbjudna. Tekniken finns inte, vi kan varken resa bakåt i tiden eller snabba på sekundernas strävan att bli framtida minuter, men förbjudet är det likaväl. Smittorisken är orsaken, då som nu som senare. Digerdöden har vi inte längre bot på. Smittkoppor vill vi inte ha tillbaka. Fågelinfluensa vill vi inte föra till forntiden och framtidens farsoter vill vi inte drabbas av redan nu.
Försiktighetsprincipen kallades det av politiker. Idén är god, men inte om den gäller allt, som nu tycks vara fallet. Sålunda stavas början till slutet försiktighet.
Ingen nyfikenhet. Ingen utveckling. Inga framsteg. Bara försiktighet. Förbjud det som kan skadligt, även om det bara handlar om en tanke. Förbjud för säkerhets skull. Förbjud för att vi inte kan annat.